Innan vinter tar sitt fasta grepp, över min hemstad Karlskoga, vill jag trots att jag är 58 år gammal erkänna att jag haft ett ganska bra liv, trots att jag kanske inte är allt för nöjd med det alla gånger.
Men vem f-n är det?
Född några tiotals år efter andra världskrigts slut, dåligt på klädd vid födseln. liksom jag är vid livets slut, entrade jag hemstadens scen till barn morskan, klapp i stjärten tills jag låg i min mors barm.
Året var 1955; o sommaren var otrolig varm, o alla som kunde bada doppade sig vid möckelns strand.
Själv låg jag några månader gammal o kikade efter luft o mammas mjölkresurser . Det vackra vädret var inte av allt för stort intresse, Vet att Mor o far hade det svårt att finna lägenhet/bostad o att vi var inhysta i andra hands kontrakt o att de till slut hittade ett boende.
Backa strand, gamla backa blev mitt boende från sex månaders ålder fram till sju-åtta års ålder. Trä kåk, utedass, inget dusch o bad, men jag fick energi av denna då så kallade fattigdom, men som endå berikat mitt liv till att vara den jag är i dag.
Min självbiografi under dessa år, håller jag på att slutföra, o hinner jag denna klar, skulle denna säkert bli klass av # Sagan om Sune# fast något kanske Bättre/sämre. Vad vet jag?
Slut del 1 /HWS
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar