Efter att under en massa år haft sin egen blogg o skrivit upp mot ett tusen inlägg, undrar man vad man i gentligen under alla år ha skrivit!
De flesta har säkert skrivits under en tid då man varit påverkad och under en tid, då man varit allmänt förbannad på något eller livet ?
Hoppas man gjort mer gott en ont med sina inlägg o man inte gjort sin egen livs ångest, att göra någon annan illa på något vis-. Jag har nog aldrig tänkt så långt förut, men just nu den 6 mars 2016. känner jag att ångesten är väldigt intensiv o stor.
Vet o tror att jag skrivit mycket om vårt jordklot, dess miljö i stort, skrivit sport och livet i allmänt. Men ärligt talat, mycket är ett stort mörker! Kanske det var därför jag till slut, slutade skriva på bloggen och under de senaste åren bara skrivit ytterst sporadiskt.
En sak är säker o det vet jag är en anledning. är skapandet av facebook o dess tillgänglighet o en annan är oförmågan att delge bilder via min blogg, Något som jag aldrig lyckats delge mina läsare!
En bild säger mer en tusen ord heter det o detta kan jag mer en någon annan instämma- Vad är en tidning/tidskrift utan bild! Troligt vis inte ett dugg intressant, om nu inte den skrivande kan väcka fantasin i liv med bara sin skriv teknik? O det tror jag inte jag är man till att göra eller ha gjort genom mitt bloggande.
Ska man vara intressant ska man vara konsekvent o bara blogga i ett visst ämne, ty då får man sina givna läsare o kanske feedback o beröm/mot hugg i det man skriver, annars blir man till slut bara, som ett reklam blad som snabbt slängs o ingen orkar läsa!
Åren o livet går sakta mot sitt slut även för en så kallad stölle (små galning) som mig o jag har en massa saker som måste slut föras, innan jag av jord åter blir kommen-
En sak är att slutföra mitt bok projekt som jag snart hållit på att färdig ställa under snart tio år. När f.n skall jag bli nöjd o perfekt färdig i det jag skrivit! Måste bli deadline inom snarast! Bära eller brista! Om ingen förläggare vill ge ut, får jag ta ett lån på bank o själv bli min egen bästa utgivare!
Bättre spänna en en pilbåge som brister, en att inte spänt den alls heter ett tale sätt. Men i mitt fall har det varit som att går jag ut , så faller det säkert en stor rymd sten från himmelen o den träffar säkert mig, om ni förstår vad jag menar. Har alltså inget större själv förtroende o aldrig vågat misslyckas: Detta har alltid varit min akilleshäl i livet. Så snälla själv förtroende , ge mig mod.
Ja tänk , om man någon dag kunde skriva något viktigt och bra? O för någon dag kunde göra någon riktigt glad, Kom igen Gubb dj-vel, gå till handling / VH Hasse S
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar